Ibland har man verkligen tur!

Efter att jag hjälpt till att sätta badtunna på plats hos Mr Bahrenberg skulle jag börja orientera mig mot Köln för att hämta upp Nicke. Måndagen var en mycket varm och fuktig dag så naturligtvis behagade det börja åska på kvällen - precis när jag satt i bilen på den trefiliga motorvägen mot Köln. När det åskar så kommer det även "lätt duggregn". Detta "lätta duggregn" fick bl.a. min lilla Lupo att spinna loss - i en uppförsbacke när jag körde hela 80 km/h.

Men, före jag hade roligt i uppförbacken hade jag en liten annan upplevelse. Mitt i ösregnet stod två långtradare långt till höger med varnigsblinkers på (man sätter alltid på varningsblinkers om man plötsligt ser att trafiken står stilla), saktade in men såg ingen trafikstockning. Dock det en annan syn som mötte mig (som ni kan se på bilden). En långtradare i den mötande körbanan hade av någon orsak kört in i mitträcket och hela dess last låg på våra körbanor. Den stackars BMW:n som hade kommit först hade fått hela frampartiet på bilen mosad och samt däcken punkterade. Jag var ca 6 bilar bakom BMW:n, och var mao bland de första på plats.

Mycket snabbt uppstod det en lång kö bakom mig och alla satt i sina bilar och ingen vågade ut i regnet. Så, efter att ha konstaterat att detta måste precis ha hänt, och att några andra i den mötande filen kollade lastbilschauffören hoppade jag ut ur bilen och började göra körbanan fri från stenar. Plockade även upp ett stycke registerskylt och returnerade den till ett stycke mycket chockad men oskadad BMW ägare. Efter att ha stått ensam och kastat stenar i ösregnet i några minuter förstod även andra bilister att det kanske vore en mycket bra idé att hjälpa till att flytta på stenarna för att göra vägen fri. När vägen var farbar igen hoppade jag in i bilen och tuffade vidare genom regnet.

Ibland har man tur. Lite snabbare och min Lupo och jag hade kanske sett lite fulare ut. Lite långsammare och jag hade stått parkerad en god stund på motorvägen.